Alla insikter
    Max Västhav

    AI Act och transparens: vad måste svenska företag visa från augusti?

    Augusti 2026 handlar inte bara om jurister och hög-risk-system.

    aieu-ai-acttransparenschatbot

    Augusti 2026 handlar inte bara om jurister och hög-risk-system.

    För många svenska företag blir den mest konkreta frågan enklare:

    Vet kunden när den möter AI?

    AI Act artikel 50 ställer transparenskrav för vissa AI-system. Det påverkar chatbots, AI-genererat innehåll, deepfakes och system som manipulerar bild, ljud, video eller text.

    Börja med kundytorna

    Lista alla ställen där en människa kan möta AI från ert bolag.

    Exempel:

    • chatbot på webbplatsen
    • AI-assistent i kundportalen
    • automatiska supportförslag som skickas till kund
    • AI-genererade produktbilder
    • AI-röst i sälj- eller supportflöden
    • AI-genererade artiklar, guider eller nyheter
    • syntetiska bilder eller videor av personer

    Markera sedan tre saker:

    1. Märker användaren att AI är inblandad?
    2. Sker det vid första interaktion eller först långt senare?
    3. Finns mänsklig redaktionell kontroll där innehållet informerar publiken?

    Om svaret är oklart behöver ni ändra flödet.

    Chatboten ska inte låtsas vara människa

    Om en AI-chatbot interagerar direkt med en person ska personen informeras om att den pratar med ett AI-system, om det inte är uppenbart i sammanhanget.

    Skriv kort och tydligt.

    Exempel:

    “Du chattar med en AI-assistent. Den kan hjälpa till med vanliga frågor. En människa tar över vid ärenden som kräver beslut eller personuppgifter.”

    Det är bättre än en vag rad i integritetspolicyn.

    AI-genererat innehåll behöver ansvar

    Artikel 50 tar också sikte på syntetiskt och manipulerat innehåll.

    För ett företag som publicerar content innebär det en praktisk fråga:

    Är texten, bilden, videon eller rösten skapad eller manipulerad av AI på ett sätt som mottagaren behöver förstå?

    Ni behöver inte märka allt internt kladd. Men ni behöver en policy för publikt innehåll.

    Särskilt om innehållet:

    • föreställer verkliga personer
    • kan misstas för äkta bild, ljud eller video
    • informerar allmänheten om frågor av allmänt intresse
    • saknar mänsklig redaktionell kontroll

    Bygg transparens i contentflödet

    Ett bra contentflöde bör logga:

    • vilket verktyg som skapade text eller bild
    • vilken prompt eller brief som användes
    • vem som redigerade
    • vem som godkände
    • om AI-disclosure krävs
    • var disclosure visas

    Det låter mycket. I praktiken kan det vara några kolumner i ett spreadsheet.

    Det viktiga är att beslutet inte tas ad hoc varje gång någon ska publicera.

    Tre saker att göra nu

    1. Lägg disclosure i AI-chatten

    Visa den vid första interaktion. Skriv på vanlig svenska.

    2. Skapa en AI-content policy

    Bestäm när AI-genererat material ska märkas, när mänsklig redaktör tar ansvar och vad ni inte publicerar.

    3. Koppla märkning till approval

    Ingen publicering av AI-genererad bild, video, röst eller informationsinnehåll utan att någon har bockat av transparensfrågan.

    Readiness-frågan

    Om någon frågar i augusti: “Hur vet era kunder när de möter AI?”

    Då ska ni kunna svara med ett flöde, inte en känsla.

    Cookies. Integritetspolicy